torsdag 4 maj 2017

Hierarki eller medbestämmande?

Vi svenskar anses ha ett öppet förhållningssätt till ledarskap och vårt eget medbestämmande.

I många andra kulturer är hierarkin klar och att behöva göra andra delaktiga framstår som väldigt märkligt för våra vänner i andra länder.

Vi som har upplevt medbestämmande och frihet tycker självklart att man inte bara ska säga ja och amen till beslut eller order, utan ifrågasätta.

Kanske behöver vi ibland ta ett steg tillbaka och mer uppskatta vår frihet i frågan, eller också inse att medbestämmande inte alltid är det mest effektiva.

Att ta egna beslut kan för oss vara en del av att känna oss viktiga. I andra situationer kan egna beslut vara livsavgörande. Både negativt och positivt.

För vem bedömer vad som är rätt och fel i en situation. Det kan vara godtyckligt och också gynna den personliga agendan.

Vissa anser att medbestämmande är mer effektivt, andra anser att det tar mer tid och att man tappar fokus.

Självklart är det så att när fler ska involveras, så tar det mer tid. Dock kanske besluten blir bättre och mer välgrundade.

Att tillåta medbestämmande kan ses som en svaghet för vissa. Att man som ledare inte själv kan ta beslut eller vara säker på sin åsikt. Andra anser att det krävs mod för att våga införa medbestämmande.

Kanske är ändå balansen den bästa. Ibland behövs delaktighet, ibland finns det inte tid och plats och vissa beslut måste ledaren ta och stå för då det ändå är denne som står till svars för slutresultatet.

Att som ledare vara bra på att kommunicera och informera om varför man väljer att ibland arbeta med delaktighet och ibland utan involvering, är kanske ändå det som är det viktigast.

Ibland används medbestämmande av ren feghet för att slippa råka i konflikt om förväntan är en annan. Vi svenskar anses ju också lättkränkta och tar kanske för givet att vi alltid ska få vara med och tycka till.

Den hierarkiska fördelningen har kanske tappat lite av sin ram ibland. En ledare och chef har ett ansvar som inte medarbetaren har och har därför inte alltid möjlighet att lägga över detta ansvar på omgivningen. Med medbestämmande kommer också ansvar och när det ansvaret inte kan läggas ut, ja då kan heller inte medbestämmande råda fullt ut.

Att få befogenhet men inte ansvar är ju ett allmänt känt gissel, men att få befogenhet men att också få stå till svars för besluten är en annan fråga. Alltför sällan har jag sett ledare koppla ihop dessa två. Om man önskar delaktighet är man också ansvarig för resultatet som beslutet ger.

Då finns det en del som inte är lika intresserade av delaktighet på samma sätt.



Inga kommentarer: