tisdag 10 oktober 2017

Att leva på gamla meriter

Världen snurrar allt fortare och digitaliseringen påverkar alla. Som ledare är det inte helt enkelt att hinna med i svängarna.

Som chef är det extra viktigt att vara öppen i sinnet och försöka ta in det som sker. Det är ju enkelt att utgå ifrån det du redan vet och hur svårt är det inte att försöka förstå det du inte vet?

Ett öppet sinne och förhållningssätt är A och O, men vad sker när man själv tror att man har det öppna sinnet men faktum är att du sitter fast i sin egen erfarenhet.

Det vi har lärt oss är ju vår utgångspunkt. Det filter vi byggt upp är en del av vår integritet, ego och också det vi kanske gör eller har gjort en karriär på.

Omgivningen har sina filter och ju mer information och kunskap som förväntas inhämtas, desto svårare är det att sortera och hänga med.

Kanske är det så att morgondagens ledare måste kunna ha förmågan att ta in ny information snabbare och snabbare och framförallt tillgodose sig den. Visst kan du ta in experter som hjälper dig på traven, men risken finns alltid att det är deras filter du får till bords.

Det debatteras om att ju äldre vi blir, desto svårare att lära nytt, men det finns forskning som visare att så inte är fallet, det handlar om att våga ompröva det du lärt dig och det är väldigt jobbigt för de flesta.

Att starta om din erfarenhetsbank någon gång i månaden är kanske ett sätt att hålla sin erfarenhet vid liv. Att utmana åtminstone två redan förutfattade uppfattningar som du själv har och sedan fråga andra.

Ett sätt som kloka ledare använder är att alltid ha ett gäng olika personer i sin närhet med olika erfarenheter som de kan stöta och blöta sina idéer med.

Att inse att du lever på gamla meriter är inte alltid så lätt. Det fungerar lite som kejsarens nya kläder. Alla vet och ser, men ingen säger något. Istället ger kanske omgivningens upp, slutar eller anpassar sig till situationen.

Som ledare är det lätt att då tappa hela sin auktoritet och det som omgivningen en gång uppskattade hos en.

Kanske är det dags att ha ett personligt advisory board med uppgift att ifrågasätta dina redan cementerade uppfattningar och kunskaper.

Få ledare vågar kanske göra det. För vad skulle ske om man då upptäckte att de är en bluff. Något som alltför många chefer faktiskt går och grunnar på. Märkligt men tyvärr ganska vanligt.

Att dölja bluffen är sällan klokt, ett sätt att inte vara en bluff, är att ständigt vara medveten om sin omedvetenhet.

Då behövs andra som kan påminna en om det.

Inga kommentarer: